måndag 17 maj 2010
Lilla skrälle!
Ja, då var det dags igen. Inte bara för Norge att fira, utan även för Lizzy-mizzy att ställa till det för sig med gräs i svalget. Ny tur till djursjukhuset. Ny sövning. Dryga femtonhundra pix - billigare denna gång! Nu vinglar hon runt här hemma och jag nojar över att jag tycker hon borde återhämtat sig snabbare. Var det verkligen så här sist?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ah, grässtrå i svalget är min favorit. In kommer en kass katt, lite droger, en peang, så är katten lagad.
Återhämtningstiden kan bero på val av droger. Vissa plockar grässtrån på Propofolrus, andra söver med sedering och ketaminol.
är det ett vanligt problem, alltså? Aldrig råkat ut för med nån av alla de katter jag växte upp med... de kanske bara var gräsbegåvade? =)
Lilla Mysan: Det här var nog mer än ett Propofolrus. Jisses vad dassig hon var. Det var som hon blev sämre efter ett tag hemma, med tungan riktigt hängande och gigantiska pupiller. Och så rasade hon ner för en bänk och blev liggande och kunde inte ta sig upp. Jag klämde igenom henne för att kolla att hon inte hade ont någonstans. Men i morse var hon som ny.
kicki: Tydligen är det rätt vanligt, men jag hade inte hört talas om det förrän Lizzy drabbades i oktober. Med tanke på hur det sett ut med grästillgången de senaste månaderna, så tycker jag att det inträffar oroväckande ofta. Jag hoppas att hon inte tänker fortsätta så här. Det blir dyrt.
Då var det nog ketaminol. Pupillerna blir såna av ketaminol. De ser riktigt spökiga ut, katterna. Det viktigaste är att man håller dem varma, de får lätt hypotermi annars och då tar det ännu längre tid innan de kvicknar till.
Det värsta är att det inte finns något annat sätt att få ut grässtrået heller, man måste liksom droga ner dem. Försök göra det på vaken katt och du är en död människa ;-)
Skicka en kommentar