söndag 27 maj 2012

Näääe!

Nu är deras saga all. Älsklingen har kört iväg dem till dagmammemaken för slakt. Det gick bara inte längre. Tre tuppar på tre hönor - de andra är ju inne och ruvar eller har kycklingar. Dessutom försökte de våldta stackarna där inne, trots både ägg och kycklingar, och gärna båda samtidigt på samma höna. Vi har fått ha höns och ankor ute i hönsgården på nätterna på grund av detta, vilket lett till att alla ägg lagts utomhus och tagits av kajor och/eller skator. Det känns väldigt sorgligt det hela, men ska man ha höns och låta dem få kycklingar, så är det här ju en del av det hela. Kanske vänjer man sig.


Galande Björk


Galande Kummin


Jag lade ju in de okläckta äggen från den första omgången till Blåklocka när Lilja hade tre kycklingar som hon behövde ta hand om. Igår hade Blåklocka två kläckta kycklingar från denna första omgång och jag tyckte att jag måste flytta ner henne på golvet, så att kycklingarna kunde komma åt att äta och dricka. Jag gjorde i ordning ett rede åt henne i en kartong, lyfte ner ägg och kycklingar och sedan Blåklocka som snällt gick och lade sig på alltihop. När vi kom hem sent på eftermiddagen bad jag Älsklingen gå ut och kolla att allt var ok och att hon tog hand om kycklingarna som hon skulle. Själv hade jag fullt upp med maten. Älsklingen sa inget när han kom in och jag glömde bort det hela mitt i allt stökande med femtielva kastruller, ugn och sallad som skulle skäras. Sent, sent på kvällen kom jag att tänka på Blåklocka.

- Var det bra därute? frågade jag.
- Jaa, sa Älsklingen.
- Låg hon i redet? undrade jag.
- Nää, hon låg under trappan.
- VAAA?!? Under trappan? Ja men äggen då? Låg hon inte på dem?
- Nää
- Ja men, varför SA du inget?
- Du sa ju att jag skulle kolla om hon tog hand om kycklingarna, och det gjorde hon ju.
- Ja men, äggen ska ju kläckas imorgon. Det måste du väl för fan fatta att hon måste ligga på dem?!

Jag rusade ut. Blåklocka som har ruvat perfekt i 20 dagar låg under trappan. I redet låg hennes ägg, iskalla. Desperat plockade jag upp dem och tryckte in dem under Blåsippa. Och inte tänkte jag på att märka dem. Så nu är röran total. Och kanske kan man se det som att det var jag som sabbade det hela genom att flytta ner Blåsippa, som annars naturligtvis hade legat kvar på äggen (men hur hade det då gått med kycklingarna?). Och kanske hade det redan varit för sent även om Älsklingen kläckt (ursäkta!) ur sig att hon gått av äggen direkt när han såg det. Men jag kan faktiskt inte i mitt liv begripa hur man kan vara så in i helvete dum i huvudet så att man inte tycker att det finns anledning att reagera på att hönan gått av äggen, även om jag nu uttryckte det hela som att allt är bra, att hon tar hand om kycklingarna (det är ju det vi har haft problem med tidigare, att hönan gått till äggen och struntat i kycklingarna). Så, knappt ett dygn före kläckning så har vi alltså förlorat Blåklockas fram till igår perfekt ruvade kycklingar. Jag är fruktansvärt upprörd över det hela.

Och till råga på eländet så gick strömmen två timmar i natt. Jag vaknade av att jag var kissnödig och passade på att kolla vem som vunnit (Hurra för Loreen!) och POFF! så slocknade datorn. Jag sprang runt med ficklampa för att försäkra mig om att det inte bara var strömmen här inne som gått, men alla våra säkringar såg ok ut och det verkade vara hela byn som drabbats. På andra sidan älven lyste gatlyktorna. För säkerhets skull väckte jag Älsklingen för att i möjligaste mån förhindra att äggkläckaren stod utan ström om det gick att undvika. Han hade tydligen varit uppe den en och en halv timma som gick innan strömmen kom tillbaka, för att försöka hålla äggen varma. Så nu har vi kanske förlorat ällingarna också.

SKIT!


Och KAN någon begripa hur karln kunde vara så jäkla DUM???

Inga kommentarer: