lördag 28 december 2013
Madame de Pompadour
Huruvida Herman Lindqvist är historiskt tillförlitlig vet jag inte - det har väl hackats på honom en del för det, han är ingen riktig historiker - men det här är ju alldeles vansinnigt underhållande. Jag njöt verkligen när jag satt i bilen och lyssnade. Rolig är han ju, Lindqvist och Mme de Pompadour var ju en särdeles imponerande och intressant kvinna.
"En ny tid var på väg, men det visste ingen ännu. Varken Jeanne eller någon annan kunde ana, att de böcker hon läste och de åsikter hon hörde och som hon själv omfattade, var fröna till något som inom femtio år skulle få parisarna att välta hela systemet och få den allsmäktige Solkungens strålar att för alltid slockna med en fräsning i dammen i Versailles?"
Hon hette Jeanne Poisson och var borgarflicka från Paris. Med sin intelligens, skönhet och ambition kom hon av egen kraft så nära Frankrikes kung Ludvig XV att han blev förtrollad av hennes personlighet och karaktär. Hon stod för en ny livskraft som kom in i hans förkonstlade värld och för första gången kände han äkta kärlek. Hon kom så nära att det under många år var hon som i praktiken styrde Frankrike. När hon avled, bara 43 år gammal, var hon känd som Madame de Pompadour i hela Europa.
Mycket av det som Madame de Pompadour skapade finns kvar i dagens Paris. Place de la Concorde och den väldiga Panthéonkyrkan kom bägge till på hennes initiativ för att hylla Ludvig XV. Militärhögskolan vid Marsfälten var hennes idé och bekostades till stora delar med hennes privata medel. Hon ägde och drev porslinsfabriken i Sèvres. Slottet Petit Trianon, i Versailles byggdes för henne och trädgårdarna kring både Grand och Petit Trianon var hennes verk.
Herman Lindqvist porträtterar denna lysande och bildade kvinna i en biografi som är skriven med hans karaktäristiska driv och humor. Under många år har han ökat svenskarnas historieintresse med sin inspirerande författarröst och själv trivs han bäst i 1700-talet i denna bok vid hovet i Versailles.
"Det har skrivits en hel del smörja om Pompadour, som jag föredrar att kalla Jeanne", säger han. "Under rojalistiska perioder i historien, då historiker försökt försvara och upprätta de olika Ludvigarna av Frankrike, passade det bra att skylla på älskarinnorna - i synnerhet på Pompadour som ju var den enda som hade en helt borgerlig bakgrund."
Här, på Storytel, kan man tjyvlyssna lite på boken :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar