En sån däringa glaserad muffin

Jo alltså, jag har ju fått mitt livs första award. Jag är helt förstummad, smickrad och stolt över detta. Just denna Cupcake Award ska, enligt den generösa givaren, kära zombie-Sivan, ha cirkulerat bland bokbloggar en tid. Och bara detta att föräras en Cupcake, när jag inte ens har någon bokblogg, och faktiskt inte ens försöker recensera böcker, utan bara listar de lästa, känns ju extra hedrande.

Uppdrag
1. Tacka den du fick Awarden från.
2. Kopiera Awarden till din blogg.
3. Berätta vilka tre författare som hör till dina favoriter, och nämn en favoritbok per författare.
4. Skicka Awarden vidare till fem mottagare du tycker förtjänar den.

Åtgärd
1. Jo då, jag har tackat och bockat.
2. Min lilla fluffemuffin är på plats.
3. Ja, nu blev det genast svårare. Jag är ju en sådan som snarare läser lite av många än allt av några. Jag är likadan när det gäller musik, och jag har generellt inte varit typen som har specifika idoler. Dessutom har jag en förkärlek för lite udda, icke anglosaxiskt litteratur, så det är många författare jag inte funnit mer än en titel av. Men nå ja, vi gör ett försök:

• Alexander McCall Smith måste vara med. Jag har bara läst hans böcker om Mma Ramotswe, men i gengäld alla utom den senaste, som dock ligger på nattduksbordet och väntar. (Eller har det blivit de senaste vid det här laget?). Böckerna om Mma Ramotswe ger mig absolut lugn och ro i själen och ny kraft. Otroligt nog! Och för min del får hon dricka hur mycket rooibos som helst (hör du det, Sivan?! (blaffa)). Ska jag välja en bok så får det helt enkelt bli den första, Damernas detektivbyrå, det var ju den som fångade mig.
  
• Yasunari Kawabata fick Nobelpriset 1968. Han har väl aldrig räknats som någon av de mest värdiga. Men för mig är han stor. Det är i och för sig länge sedan jag läste honom. Kanske skulle jag inte alls tycka lika mycket om honom idag. Minnet jag har av böckerna är diffust, men omfattar en poetisk ton och en enastående skönhet. Eftersom det var så länge sedan jag läste honom, så jag minns inte säkert vilken bok jag tyckte mest om, men jag vill minnas att det var Tusen tranor.
  
• Isaac Bashevis Singer är likaledes Nobelpristagare. En av de få jag faktiskt läst innan han fick priset. Jag var med i Bra Böcker och samlade på lexikonet, och då skramlade det in Singerböcker i parti och minut. Jag läste och läste, och fascinerades. Precis som med Kawabata så är det en halv evighet sedan jag läste hans böcker. Kanske skulle jag inte alls tycka lika mycket om dem idag. Den bok jag tyckte allra mest om, då när det begav sig, var Trollkarlen från Lublin. Idag minns jag knappt vad den handlade om. Jag borde läsa om den.

Ska jag skämmas över att jag inte har några kvinnor med? Skulle jag valt en poet så hade det blivit Wislawa Szymborska (säger jag då, bestämt, för att försvara mig). Och kanske är det dumt att ha med författare som jag inte läst på 20 år och faktiskt inte vet om jag skulle uppskatta idag. Men nu är det som det är. Och vad gör det om hundra år.

4. Ja, då blev det svårt igen. Är det ens fem personer som läser mig, nu för tiden? Ja, kanske tio, i spridda skurar. Men alla bloggar inte. Och av dem som gör det kan jag inte påminna mig om att någon brukar skriva om böcker. Jo, EvaP ibland. Och Heidi ibland. Jag har förstås missat någon nu, och får stå där med skammens rodnad framöver. Så här gör vi: den som känner sig sugen på en Cupcake Award får helt enkelt hämta den här, med min välsignelse. Så bestämmer jag nu.