Det förutspådda +2° kom vi aldrig upp till - men väl +1°. Och med ens försvann allt det vackra, rimfrosten och snön på träd och buskar, gnistrandet, det klara. Idag har det varit grått, grått, grått och trädens grenar har stått mullvadsbrunsvarta mot det grå.
Och jag minns hur vintrarna var i Stockholm de sista åren jag bodde där. Grå, grå, grå och mullvadsbrunsvartsmutsiga. Detta eviga pendlandet över 0:an. Ena dagen +2° och blötsnö som genast smälte. Nästa -2° och allt det blöta förvandlades till isgata. Och så sandades det. Och sandades. Och sandades. Eller snarare grusades. Och till sist gick det knappt att gå för allt det knöggliga gruset.
Nå ja, här är i alla fall marken snötäckt och inte mullvadsbrunsvartgråsmutsig. Och i Vostok är det -32° och solen skiner. Jojo.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar