Det blir en del dödtid här. Så är det. Jag har ägnat en timma, eller nått, här på eftermiddagen åt lite personlig utveckling genom att läsa Spencer Johnsons Vem snodde osten? Det kändes som ett bra val. Det är nämligen någon jäkel som har snott min ost (!!!)
Nu ska boken få sjunka in, så ska vi ser hur jag hanterar det hela framöver.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Den har jag läst! Jag gillade den.
Just nu är jag mest sur över att min ost är borta. Jag kanske tar den till mig om några dagar. Kan man inte få sörja sin ost några dagar, innan man ger sig ut efter ny?
Ost? (Enormt fantasilös nu, inser jag. Huh.)
Hördu, dr Luma Rashed, jag ser nu i din blog att det är förändringar på gång, så kanske du skulle ta och ägna 40 minuter åt att läsa "Vem snodde osten?" Så behöver du inte lida av din bristande fantasi längre :)
Skicka en kommentar