Jag är frisk som en nötkärna. Jag PEFar som en hel karl, har ett mönster-EKG (skulle platsa i en lärobok!), syresätter mig 100% (i princip omöjligt) CRP 3 och Hb 139.
Det hade förvånat mig om de hittat något.
Doktorn frågade direkt om doktorn möjligen var totalt slutkört och hade det jobbigt omkring sig. Doktorn tillstod att så var fallet och att det sannolikt bidrar till hennes dåliga mående men att hon icke desto mindre är tämligen flåsig och har det lite jobbigt med andningen - säkerligen till viss del funktionellt, för har man väl noterat att man är flåsig, så går det ju inte att andas normalt när man tänker på det - för det gör rätt ont i luftvägarna. Då sjukskrev doktorn doktorn till och med nästa vecka. Det tackade doktorn för. Doktorn tyckte att doktorn skulle komma ut på lite promenader. Det säger en del om hur doktorn tolkade doktorns besvär, i e inte till största delen fysiska. Doktorn blev emellertid mycket glad. I morgon ska hon ut och promenera.
Men blä vad ont det gör i luftvägarna. Det har blivit mycket värre idag. Jag undrar om jag ska festa till det med en naproxen - min universaldrog - det borde kunna hjälpa.
1 kommentar:
Åh, hoppas vädret är på din sida. Tag hand om dig. En veckas ledigt är inte mycket när man är slut.
Skicka en kommentar