På väg hem - Borlänge

Nästan hemma

På väg hem - Herrestads kyrka

Tyvärr stängd. Duvkutter och bräkande får med lamm. Några skräniga kajor på taket. En kyrkogård. En nygrävd grav.

Nu får jag nog ta och bränna på hemåt.

På väg hem - Sverkerskapellet

Jag börjar få rätt klart för mig hur jag ska lägga upp resrutten för mig och ungarna i sommar.

På väg hem - Alvastra klosterruin

Oj vad fint! Vårlök, tusensköna, svalört, luktviol och en matta av pestskråpsblom. Därtill en klosterkatt. Hit ska jag ta ungarna. De kommer att älska att ränna runt bland murarna.

Vidare norröver.

På väg hem - Viken

Det har varit kallt, regnigt och blåsigt värre. Inte förrän nu, när jag är på väg hem har jag tagit mig ner till havet. Utanför sjunger en bofink och idag är i alla fall himlen blå.

Mot Väla för att inhandla en telefonladdare

Den dansande djävulen

Flera hundra meter ner i den mörka gruvan arbetar 13-årige Tyko med att leta efter silver, som ska bekosta "Den dansande djävulens" överdådiga fester ovan jord. Men så kommer söndagen som förändrar allt. Och som tar Tyko och vännen Julius med på en hisnande resa till nya världar.

Ytterligare en bok som jag har försökt pracka på Drakungen ett flertal gånger utan att lyckas. Så till slut bestämde jag mig för att läsa (lyssna på) den själv. En bloggrecensent nämner att boken har häftiga illustrationer och att man bör satsa på den istället för CD-boken. Nå ja, nu blev det som det blev.

Den är kort, bara fyra CD-skivor, och första delen i en serie om tre. Kanske hade serien gjort sig bättre som en bok istället för en trilogi, för Den dansande djävulen känns mer som en inledning än som en hel bok, lite rumphuggen. Kanske är det en anpassning till en läsare som ännu inte orkar med så tjocka böcker och det är för all del inte värre än att man fortsätter direkt med nästa del, vilket jag kommer att göra. Både Fyrtornet i Son-Li och Polyhyminas guld ligger och väntar ute i bilen.

Den är inte dum alls. Skulle passa bra till tioårig Drake. Trollet med sina sex bedömer jag vara lite för liten för den. Det ska bli kul att se vad det blir av det hela!

Pappas vingar

Som bekant gillar jag tunna böcker och jag söker mig gärna utanför den anglosaxiska sfären. Därför drogs mitt öga till denna, där den stod i bibliotekshyllan, tunn och med ett icke anglosaxiskt författarnamn.

På kullen med hänförande utsikt över Medelhavet och omgivet av orörd natur ligger Madames hus, en sista utpost mot den invaderande turismen. Ensam, iklädd sina otidsenliga, egenhändigt sydda klänningar, med sitt totala ointresse för pengar och sin fixa idé att skona Sardinien från betongen, sticker Madame ut. Står i vägen. Men inte för sin fjortonåriga förtrogna. Hon förstår . . .

Trevlig liten sak. Riktigt charmig. Fast det var något med slutet jag inte gillade, själva handlingen var bra, riktigt bra, men hur skeendet beskrevs... Nå ja, inte hänga upp sig på småsaker. Den var trevlig i alla fall.

Elisabet Grate förlag har givit ut en hel del godbitar. Och jag tilltalas av själva böckerna, utformning och omslag, vad man nu kallar det. Jag brukar alltid se de böckerna, av någon anledning, där de står på biblioteket bland tusen och åter tusen andra.